Finansiella Insikter

ZeroHedge påminner oss om att den amerikanska statsskulden officiellt har passerat hisnande 15 biljoner dollar. Att den verkligen statsskulden (där icke finansierade skulder såsom Medicaid och Medicare ingår) är mer än sex gånger så stor behöver vi säkert inte nämna för våra vakna läsare.

Som vi talat om så många gånger tidigare så närmar vi oss nollställningen med stormsteg. Om man får tro Citi’s chefsekonom Willem Buiter, som nu talar om en möjlig spansk eller italiensk default inom kort, så kanske det kan ligga närmare i tiden än de flesta tror.

Ni som försöker följa galenskaperna i framförallt Europa har säkert, liksom jag själv, extremt svårt att hänga med när rykten, löften, dementier och lögner avlöser varandra. Den skrattretande följetongen kring G-Paps avgång kan komma att matchas av Italiens Berlusconi, som enligt en del uppgifter nu kan tänka sig att avgå.

Läser man dock det finstilta så finner man dock att Berlusconi kan tänka sig att göra detta efter att budgeten för 2012 godkänts. Som ZeroHedge påpekar så var det budgeten för 2010 som idag godkändes, vilket därmed bör innebära att Silvio kommer avgå… 2013!

De allra senaste uppgifterna gör samtidigt gällande att Silvio kan tänka sig att avgå bara om det blir nyval, vilket Credit Suisse (via ZeroHedge) påpekar skulle vara det allra sämsta alternativet.

Även om det inte var helt oväntat (en signal kom redan den 17 september) så kommer det italienska folket sannolikt inte att välkomna Moodys senaste sänkning av landets kreditbetyg med hela tre steg till aa2 och med negativa utsikter dessutom. Som motivering till sänkningen hänvisar man till “väsentlig ökning” av finansieringsrisker för euroländerna som har en hög skuldsättning.

Den senaste sänkningen innebär att Italien nu har ett lägre betyg än Estland och samma betyg som Malta.

Här är ett utdrag från Reuters:

“The negative outlook reflects ongoing economic and financial risks in Italy and in the euro area,” Moody’s said in a statement.

“The uncertain market environment and the risk of further deterioration in investor sentiment could constrain the country’s access to the public debt markets,” it said.

It added that Italy’s rating could “transition to substantially lower rating levels” if there were long term uncertainty over the availability of external sources of liquidity support.

Sänkningen av Italiens kreditbetyg är dock INGENTING jämfört med den kommande sänkningen av Frankrike som S&P har telegraferat. Som vi talat om flera gånger tidigare kommer det innebära att Tyskland till slut står som ensam ‘räddare’ av ett sönderfallande Europa.

Det dröjde inte länge efter att Italien signalerade sänkta BNP prognoser förrän vi fick se den första nedgraderingen av landets kreditbetyg.

Först ut blir inte Moodys utan S&P, som återigen verkar ha störst vilja ta igen efter att ha sett mellan fingrarna i alla dessa år (liksom alla övriga branschkollegor). Det nya betyget från S&P blir A/A-1 och med negativa utsikter dessutom.

Inte oväntat har sänkningen resulterat i både en fallande euro och fallande börsterminer. Guld är upp en aning, men kartellen verkar vara fast besluten att hålla nere priset innan onsdagens FOMC-besked som med största sannolikhet kommer att vara positivt för guld (om inte så kommer vi även få se börsfall).

Här är ett utdrag från press-releasen (via Reuters):

The downgrade reflects our view of Italy’s weakening economic growth prospects and our view that Italy’s fragile governing coalition and policy differences within parliament will likely continue to limit the government’s ability to respond decisively to the challenging domestic and external macroeconomic environment.

We believe the reduced pace of Italy’s economic activity to date will make the government’s revised fiscal targets difficult to achieve. Furthermore, what we view as the Italian government’s tentative policy response to recent market pressures suggests continuing future political uncertainty about the means of addressing Italy’s economic challenges.

The negative outlook reflects our view of additional downside risks to public finances related to the trajectory of Italy’s real and nominal GDP growth, and implementation risks of the government’s fiscal consolidation program.

Här är en kommentar från ZeroHedge:

As usual, a corrupt and pathetic Moody’s continues to boldly not go where everyone else has gone before. Luckily, S&P, which had the balls to cut the US, has just done so to Europe’s next domino, by downgrading Italy from A+ to A, outlook negative. Then again, this was pretty much telegraphed 100% earlier today as noted in “Italy Expected To Cut Growth Forecasts Further.” Anyway, those incompetents from Moody’s are next.

Källor uppger för Reuters att Italien kommer att sänka BNP prognosen för både 2011 och 2012 de kommande dagarna. Detta kommer sätta ytterligare press på ratinginstituten att snabba på den oundvikliga sänkningen av landets kreditbetyg, vilket i sin tur kommer förvärra krisen i Europa ytterligare.

Moodys hör till de som har landets betyg under ‘review’ och uppgav förra veckan att man planerade att meddela något inom en månad.

Här är ett utdrag från Reuters:

A government forecasting document to be published in the next few days following the austerity plan approved by parliament last week will cut the 2011 growth forecast to 0.7 percent from 1.1 percent and lower the 2012 forecast to “1 percent or below” from 1.3 percent, the sources said.

De amerikanska börserna raderade ut dagens tidigare ras och steg på uppgifter från Financial Times om att Italien har varit på en tiggarturné i Peking för att få Kina att köpa deras snart värdelösa statspapper.

Vakna läsare kommer sannolikt ihåg att Kina agerade ‘räddare’ av Grekland genom att köpa landets statspapper, där den ettåriga räntan nu närmar sig skrattretande 100%. Skall därför bli mycket intressant att se hur länge denna ‘räddningsaktion’ kommer att hålla Italien flytande.

Här är ett utdrag från FT:

ZeroHedge påminner oss samtidigt om mad Tremonti hade att säga om Kina som finansiär för drygt en månad sedan (via Reuters):

Italian Economy Minister Giulio Tremonti said on Thursday that Asian investors are reluctant to buy Italian bonds because it sees they are not being bought by the European Central Bank.

When you talk to Asia they say: “We don’t understand what Europe is,” he continued. “The second point is that they say ‘if your central bank doesn’t buy your bonds, why should we buy them”?

Man bara skakar på huvudet.

Som många säkert noterat så presenterade tysk konstitutionsdomstol på onsdagen sitt domslut kring huruvida räddningen av europeiska grisar strider mot konstitutionen eller inte. Som väntat så blev det ett klartecken för fortsatt pyramidspel även man (som väntat) var tvungen att gå det allt ilsknare tyska folket till mötes då framtida ‘räddningsauktioner’ kommer att kräva en omröstning i det tyska parlamentet.

Beskedet var den ursäkt som alla spekulanter på världens alla kasinon (börser) behövde för att kunna skicka upp kurserna från översålda nivåer. 

Den som förväntar sig att glädjeyran skall hålla i sig under en längre tid kommer sannolikt att bli rikligt besviken. Grekland står på ruinens brant (med korta räntor som närmar sig 100%) och i Italien vill man inte dra åt svångremmen tillräckligt mycket för att ECB ska kunna fortsätta stödköpa landets obligationer.

Frankrike ser samtidigt ut att missa sina tillväxtprognoser, vilket kan bli bli den ursäkt som ratinginstituten behöver för att sänka landets betyg. Skulle det inträffa så kommer vi att få se en högst ovälkommen kedjereaktion på de finansiella marknaderna. Och det skulle definitivt inte bli bättre om Grekland skulle tvingas lämna Euro-samarbetet, så räkna med ytterligare volatilitet när vi nu närmar oss Den kommande Finansiella Tsunamin.

Här är ett utdrag från Reuters:

The Constitutional Court in the southern city of Karlsruhe rejected, as expected, a series of lawsuits aimed at blocking German participation in emergency loan packages. Chancellor Angela Merkel hailed that decision as validation of her much-criticized euro zone policy.

But the court also said her government must get approval from parliament’s budget committee before granting such aid and appeared to rule out more radical solutions floated by Germany’s European partners for solving the crisis, such as joint euro zone bonds.

Det dröjde inte länge innan rallyt som följde FOMC-beskedet förbyttes till nya panikförsäljningar på världens börser, vilket fick investerare att fly till den enda tillflyktsorten, guld som tillfälligt klättrade så högt som 1815 dollar över natten.

Ett besked från CME (som inte var direkt oväntat) om att man höjer marginalkraven för guld med 22% fick uppgången att stanna av, men resulterade inte i något ras som olyckskorparna hävdat. I en kommentar till höjningen sade Ben Davies att han inte trodde att det skulle få så stor påverkan. De stora asiatiska och europeiska investerare som just nu jagar priset uppåt vet att guld är på väg över minst 5000 dollar och kommer därför inte att bry sig. Det betyder inte att vi kan komma att få se vinsthemtagningar.

Det som fick paniken att åter blossa upp på världens finansmarknader var bl a ett rykte om att Frankrike var på väg att åka på en nedgradering. Skulle vi få se en nedgradering av Frankrike skulle det kunna utlösa en kedjereaktion som skulle innebära att det är Tyskland som mer eller mindre ensamt får stå som räddare av hela Europa, vilket givetvis är en omöjlighet. Skulle den italienska smittan sprida sig till Frankrike på allvar så kan konsekvenserna därmed bli ödesdigra, vilket delvis förklarar den panik vi nu ser.

Kreditvärderingsinstituten tvingades senare dementera att det franska kreditbetyget var i farozonen för att förhindra en kollaps.

På marknaden talades det på onsdagen om att representanter från franska storbanken Societe General suttit i ett krismöte med president Sarkozy, vilket fick aktien att rasa med 15%. När paniken var som värst var aktien ned med över 20%. Banken är inte bara exponerad mot PIIGS-länderna utan även mot Frankrike och om landet skulle åka på en nedgradering skulle detta kunna förödande för banken, som enligt flera bedömare redan ligger pyrt till. Onsdagens ras fick därför många att minnas Lehman-krashen. Soc Gen dementerade senare även att man befunnit sig i mötet med Sarkozy, men marknaden lät sig inte lugnas nämnvärt.

Men det var inte bara i Frankrike som vi såg panik i Europa. Även den italienska marknaden gungade rejält, med kraftiga ras och nödstopp. I fallet Italien verkar detta nu ha blivit en daglig företeelse. Och vi skall givetvis inte glömma av USA, där finanssektorn är i rejäl gungning, med Bank of America i täten.

Regelbundna läsare av bloggar som denna är knappast förvånade över den utveckling vi nu ser. Vi börjar närma oss den finansiella tsunamin. Händelserna i London de senaste dagarna påminner oss om att oroligheterna inte kommer att begränsas till världens finansmarknader utan att det kommer att få större konsekvenser. I förlängningen kan detta leda till en stor konflikt eller tom ett världskrig. Vi går mot ett mörkt kapitel i vår historia.

De som inte kan slita sig från att följa den grekiska tragedin och alla andra galenskaper så här i semestertider (inkl undertecknad) har inte kunnat undgå att se den kaos som just nu breder ut sig.

Orsaken kan sammanfattas med att misslyckandet att få till ett nytt ‘räddningspaket’ för Grekland har fått de sk vargarna att få blodsvittring och ge sig på Italien, som kommer på andra plats (efter just Grekland) vad gäller skuldbörda i Europa. Societe General (via ZeroHedge) har författat en utmärkt sammanfattning av vad som händer, för den som vill veta mer.

Det är intressant att notera att guld (precis som det skall) har rusat till ett nytt all-time-high mot euron trots att kartellen tryckte till det rejält under gårdagens Comex-handel för att undvika att det skulle stänga över den tekniskt viktiga 1550-nivån.

Euron har för övrigt fortsatt sitt ras mot dollarn över natten, där ett uttalande från den nye IMF-chefen Lagarde om att ‘inget skall tas för givet gällande Grekland” fick marknaden att oroa sig över om IMF kommer att delta i ett nytt räddningspaket.

De som har höjt blicken och inte fastnar för mycket i detta dagliga ‘brus’ kan givetvis inte undgå att se den spektakulära krasch som väntar längre fram.

Moodys släppte en mindre bomb på fredagskvällen när man meddelade att man satt Italiens kreditbetyg Aa2 under uppsikt med en möjlig nedgradering som följd.

Känner ni precis som jag hur De Styrande sakta men säkert släpper fram sanningen om hur det verkligen står till med det Keynesianska experimentet. Kritiskt tänkande individer har sedan länge insett att systemet är en enda gigantisk kreditbubbla, men som vi har noterat så skall man inte underskatta De Styrandes möjlighet att skjuta upp den oundvikliga nollställningen. Att man nu börjar ta sikte på stora domino-brickor som Italien är ett tecken på att detta datum inte ligger långt bort.

Här är ett utdrag från pressmeddelandet:

Frankfurt am Main, June 17, 2011 — Moody’s Investors Service has today placed Italy’s Aa2 local and foreign currency government bond ratings on review for possible downgrade, while affirming its short-term ratings at Prime-1.

The main drivers that prompted the rating review are:

(1) Economic growth challenges due to macroeconomic structural weaknesses and a likely rise in interest rates over time;

(2) Implementation risks surrounding the fiscal consolidation plans that are required to reduce Italy’s stock of debt and keep it at affordable levels; and

(3) Risks posed by changing funding conditions for European sovereigns with high levels of debt.

Moody’s review will evaluate the weight of these growing risks in light of the country’s high rating but also relative to some credit-strengthening trends that have been observed in recent years and are expected over the coming years, such as improved fiscal governance, lower budget deficits and a modest economic recovery.

RATIONALE FOR REVIEW
First, the Italian economy faces growth challenges in an environment characterized by long-term structural impediments to growth and potentially rising interest rates. Structural economic weaknesses — mainly low productivity and important labour and product market rigidities — have been a major impediment to growth in the last decade and continue to hinder the economy’s recovery from the severe recession it experienced in 2009. Italy has so far only recovered a fraction of the nearly seven percentage points in GDP that it lost during the global crisis, despite low interest rates, which are likely to rise in the medium term. Growth prospects for the Italian economy in the coming years will be a crucial factor that will determine the government’s revenues and the achievement of fiscal consolidation targets.

Second, there are implementation risks to the fiscal consolidation plans that are required to reduce Italy’s stock of public debt to more affordable levels. Against a backdrop of rising interest rates and weak economic growth, the government may find it difficult to generate the primary surpluses that are needed to place the public debt-to-GDP ratio and the interest burden on a solid downward trend. The adoption of additional conservative fiscal policies may prove more difficult in the near future because the current government’s electoral support is weakening, with the government facing challenges in gaining public approval for its policies. For example, the government’s recent energy and water supply proposals were rejected by popular vote.

Third, the fragile market sentiment that continues to surround European sovereigns with high levels of debt poses additional risks for Italy. The continued stability of market demand for Italy’s debt is uncertain at current yields. Although future policy actions within the euro area could reduce investors’ concerns and stabilize funding costs, the opposite is also possible. In any event, going forward, investors appear likely to differentiate more among euro area sovereign borrowers than they did prior to the financial crisis, to the disadvantage of euro area countries with higher-than-average debt burdens, like Italy.