Finansiella Insikter

Som ni säkert märkt har jag trappat ned lite på inläggen. Det finns flera anledningar till detta. Inte minst att det vi nu bevittnar och som många dras med i enligt min ening bara är ett stort brus, ett slags skådespel på vägen mot den slutliga och oundvikliga nollställningen. Det finns faktiskt inte så mycket att tillägga som inte redan är sagt, både här och andra kloka bloggare. Om det är Spanien som faller innan Italien är t ex sett ur detta perspektiv tämligen ointressant.

En person som jag har stor respekt för är Felix Zulauf. Det här är vad han har att säga:

There is too much debt in the industrialized world and the financial system is virtually bust. Rea/ disposable personal income is stagnating or declining. Employment participation keeps heading south. This produces a chain reaction: Weaker consumer demand in the West weakens manufacturing in places like Asia, which weakens natural-resource producers such as Australia or Brazil.
 
As for the euro, it is a misconstruction. As I said in January, I expect the disintegration to begin in the second half of this year. That should lead the world into financial and economic chaos. My two major themes into 2013 are euro disintegration and China weakness, due to the bursting of a real- estate boom.
 
The global economy is weakening cyclically on top of a highly fragile credit system. It is an explosive cocktail. The tower of debt is compounded by the gigantic over-the-counter derivatives market. In the past 10 years the notional value of derivatives worldwide has grown from $100 trillion to almost $800 trillion. The numbers are mind-boggling. if something goes wrong in the real economy, it could shake the whole credit system dramatically. It is a dangerous situation.
 
The euro is not the real problem but a trigger and compounder of the structural problems. It could only work if the euro zone entered a fiscal and political union, which won’t happen, as Europeans aren’t prepared to give up national sovereignty. Politicians therefore will go from one compromise and quick fix to the next, with the crisis deepening until some nations at the periphery won’t be able to stand the economic pain anymore. They will want their old national currency back, and devalue to adjust the external accounts.
 
China won’t be able to save us, as it did in 2009. The Chinese will lower interest rates but their actions will be reactive and lag. If my thesis is right, we must assume things will go awfully wrong in the next 12 months and the system will be at risk of collapsing. Most U.S.-focused investors might not understand it as they see corporations doing well.
 
The potential exists for a broad-based nationalization of the credit system, capital controls and dramatic restrictions on financial markets. Some might even be closed for some time.
 
We are witnessing the biggest financial-market manipulation of all time. The authorities have intervened more and more, and thereby created this monster. They might change the rules when the game goes against their own interests.
 
We are in a severe credit crunch. It starts when the weakest links in the system can’t finance their activities. Then you have a flight to safety into Treasuries and German bunds, compounded by a quasi-shortage of good collateral. That’s why bond yields have fallen so low. This isn’t an inflationary environment but a deflationary one.

Regelbundna läsare av bloggar som denna har som regel redan insett att vi lever i en sanslöst korrupt värld, där summorna i svindleriet bara blir större och större ju högre upp i näringskedjan man kommer.

De som befinner sig tillräckligt högt upp är givetvis också de som mjölkar systemet mest och är samtidigt de som alltid kommer undan då de även har skapat spelreglerna. Emellanåt händer det dock att individer som befinner sig en bra bit längre ner i kedjan klantar sig och åker fast och påminner oss om hur det verkligen förhåller sig.

I veckan fick vi just ett sådant fall då ingen mindre än den schweiziske centralbankschefen Hildebrand blivit påkommen med insiderhandel. Hade det inte varit för att en anställd på Hildebrands bank skickat bevis till en tidning så hade detta givetvis aldrig uppdagats. Hildebrand skyllde inte oväntat först på sin hustru, men tidningen uppger att det står klart att det var Hildebrand själv som stod bakom transaktionerna.

Vi kan hoppas att allmänheten en vacker dag kommer att vakna upp och inse att detta beteende snarare hör till vardagen.

Official web site

S&P inledde veckan med att leverera en rejäl kalldusch för Merkozy och Co genom att sätta samtliga länder inom eurozonen under bevakning med negativa utsikter. S&P varnar bl a att man kan komma att sänka betyget för Tyskland med ett steg och Frankrike och Italien med hela två steg.

En så pass stor sänkning för Italien och framförallt Frankrike är en REJÄL knäpp på näsan och jag kan inte tolka det på annat sätt än att De Styrande nu känner sig redo för att beordra marionetterna att starta sedelpresserna och sätter därmed till en jättestöt för att få de paralyserade europeiska politikerna (framförallt Merkel) att till slut ge med sig och låta ECB köpa europeiska statspapper för glatta livet.

Här är ett par utdrag från S&P (via ZeroHedge):

Standard & Poor’s Ratings Services today placed its long-term sovereign ratings on 15 members of the European Economic and Monetary Union (EMU or eurozone) on CreditWatch with negative implications.

Today’s CreditWatch placements are prompted by our belief that systemic stresses in the eurozone have risen in recent weeks to the extent that they now put downward pressure on the credit standing of the eurozone as a whole.

We expect to conclude our review of eurozone sovereign ratings as soon as possible following the EU summit scheduled for Dec. 8 and 9, 2011. Depending on the score changes, if any, that our rating committees agree are appropriate for each sovereign, we believe that ratings could be lowered by up to one notch for Austria, Belgium, Finland, Germany, Netherlands, and Luxembourg, and by up to two notches for the other governments.

Rekommenderar verkligen att läsa följande brev från Barnhardt Capital Management till sina kunder (via ZeroHedge).

Här är ett par utdrag:

I have learned over the last week that MF Global is almost certainly the mere tip of the iceberg. There is massive industry-wide exposure to European sovereign junk debt. While other firms may not be as heavily leveraged as Corzine had MFG leveraged, and it is now thought that MFG’s leverage may have been in excess of 100:1, they are still suicidally leveraged and will likely stand massive, unmeetable collateral calls in the coming days and weeks as Europe inevitably collapses. I now suspect that the reason the Chicago Mercantile Exchange did not immediately step in to backstop the MFG implosion was because they knew and know that if they backstopped MFG, they would then be expected to backstop all of the other firms in the system when the failures began to cascade – and there simply isn’t that much money in the entire system. In short, the problem is a SYSTEMIC problem, not merely isolated to one firm.

The futures and options markets are no longer viable. It is my recommendation that ALL customers withdraw from all of the markets as soon as possible so that they have the best chance of protecting themselves and their equity. The system is no longer functioning with integrity and is suicidally risk-laden. The rule of law is non-existent, instead replaced with godless, criminal political cronyism.

ZeroHedge påminner oss om att den amerikanska statsskulden officiellt har passerat hisnande 15 biljoner dollar. Att den verkligen statsskulden (där icke finansierade skulder såsom Medicaid och Medicare ingår) är mer än sex gånger så stor behöver vi säkert inte nämna för våra vakna läsare.

Som vi talat om så många gånger tidigare så närmar vi oss nollställningen med stormsteg. Om man får tro Citi’s chefsekonom Willem Buiter, som nu talar om en möjlig spansk eller italiensk default inom kort, så kanske det kan ligga närmare i tiden än de flesta tror.

Efter otroliga 17 år vid makten verkar det som om vi sett det definitiva slutet för Silvio Berlusconis politiska karriär, åtminstone som premiärminister för Italien. Efterträdaren, Mario Monti, som inte oväntat uppges ha läskigt många kopplingar till “eliten”, kommer att behöva ett mirakel. Det är inte minst den slutsats som Evans-Pritchards kommit fram till i sin senaste artikel i The Telegraph.

Samma tidning publicerade för övrigt en mycket intressant artikel igår där man uppgav att EFSF inte ens lyckats kränga obligationer för 3 miljarder euro, utan var tvungna att köpa en del själv i fullt ponzimanér. Självklart har en dementi kommit (via Reuters) men, precis som ZeroHedge, misstänker jag att den dementin inte är vatten värd.

Vi VET att systemet håller på att desintegrera och den senaste allvarliga utvecklingen i Italien är bara det senaste beviset för att så är fallet.

Avslutar med följande klipp med Gerald Celente, där han 10 minuter in i intervjun avslöjar att han tillhör de som förlorat pengar på MF Global konkursen. Det verkar som om Celente varit ägare till en hel del pappersguld som kan vara helt eller delvis förlorat.

Låt detta bli en stark påminnelse om att papper inom en inte allt för avlägsen framtid inte kommer att vara någonting värt och det därför är oerhört viktigt att diversifiera sina tillgångar.

Ni som försöker följa galenskaperna i framförallt Europa har säkert, liksom jag själv, extremt svårt att hänga med när rykten, löften, dementier och lögner avlöser varandra. Den skrattretande följetongen kring G-Paps avgång kan komma att matchas av Italiens Berlusconi, som enligt en del uppgifter nu kan tänka sig att avgå.

Läser man dock det finstilta så finner man dock att Berlusconi kan tänka sig att göra detta efter att budgeten för 2012 godkänts. Som ZeroHedge påpekar så var det budgeten för 2010 som idag godkändes, vilket därmed bör innebära att Silvio kommer avgå… 2013!

De allra senaste uppgifterna gör samtidigt gällande att Silvio kan tänka sig att avgå bara om det blir nyval, vilket Credit Suisse (via ZeroHedge) påpekar skulle vara det allra sämsta alternativet.

Protesterna mot girigheten på Wall Street som nu går in på sin andra månad i New York börjar nu sprida sig som en löpeld till ett dussintal storstäder runt om i världen, inte minst Rom (där det rapporterats om stora oroligheter), London och Berlin.

Här är ett utdrag från New York Times:

In dozens of cities around the world on Saturday, people took to the streets, clutching placards and chanting slogans as part of a planned day of protests against the financial system.

In Rome, a rally thick with tension spread over several miles. Small groups of violent young people turned a largely peaceful protest into a riot, setting fire to at least one building and a police van and clashing with police officers, who responded with water cannons and tear gas.

Regelbundna läsare av bloggar som denna är knappast överraskade över denna utveckling. Detta är tyvärr något som vi kommer att få se mera av i takt med att vi närmar oss den smärtsamma nollställningen.

Nedan är en bild från protesterna i London idag samt två bilder tagna av Finansiella Insikter vid ett besök i Zucotti Park förra helgen.

Bild tagen av Finansiella Insikter från Zucotti Park i New York

Bild tagen av Finansiella Insikter från Zucotti Park i New York